Nu har mitt efterlängtade armband kommit :) Äntligen! :)

Nu kan jag vara PROUD TO BE PRIDE - med råge! ^^

Onsdag idag då, har tvätt mellan 12-17, men har ärenden jag måste göra också, så får strax bege mig så jag hinner hem till 12. Är inte redigt hundra idag, men det får väl gå. Somnade vid 17 igår kväll, sov till 20,30. Åt en smörgås, och gick och lade mig igen. Hoppas inte att jag börjar bli sjuk bara. Verkligen inte tid med såna dumheter :s

Nåja. Palla blogga mer, men vi hörs senare.. Peace!

Ps, har gjort en ny bloggheader.. Vad tycker ni? ;)

Idag fyller världens sötaste Felicia år. Känns så bra, att få skriva detta - för du är en otrolig människa. Du har definitivt hjärtat på rätt sida kroppen & du är omtänksam. Känns så tryggt att det finns människor som DU, vår värld behöver fler av dig, men det är som du sa innan; 'Jag är inte unik längre isåfall', och det har du ju rätt i.

Vi har inte setts än, men jag har en känsla av att det kommer ske innan detta året är slut.

Tills vidare får vi hålla kontakt såhär, det funkar väl lika bra så länge :) 

Glöm inte att hålla koll på posten, gumman! Det som kommer fick bli en födelsedagspresent, även om det var meningen att bli en liten gåva för att jag uppskattar dig så mycket i överlag. HIPP HIPP HURRA! <3

[Bilden nedan är lånad från hennes facebook]

Sitter här & funderar. På livets alla ting. Kärlek, framtid, vänskap. Vad vill jag få ut av mitt resterande liv? Vem vill jag vara? HUR vill jag vara? Var vill jag bo? Vad vill jag jobba med? Eller är det plugg som lockar? Frågorna är många, och jag har all tid i världen på att svara på dem, men kraften till att ens tänka så långt lyser med sin frånvaro.
Jag vet i alla fall att jag är en mixad blandning. Gillar gurka lika mycket som jag gillar musslor. Men ibland så är det något av dem som väger över.. Jag anser att jag inte behöver skämmas för hur jag är, för vem jag är. (men någonstans inuti finns det en spärr) Min mor vet, och antagligen resten av familjen också. Jag har inte förändrats för att jag själv satt en "etikett" på mig - så ni vet!

Jag har funderat massor på det där med monogami, polyamori, bisexualitet.. Jag hatar att sätta namn på mig själv egentligen, men det kanske behövs just för tillfället. Jag vet i alla fall att jag älskar en kvinnas former, lika mycket som jag älskar en mans hårdhet. Jag är väl en blandning av monogam och poly, så polygam kanske? Haha. Vet att leva på ett sätt inte funkar värst vidare bra för mig, men jag inbillar mig att det blir lättare OM jag hittar den rätta. Fast den rätta finns nog inte, försökt tre gånger & alltid har det slutat i tårar och hat. Nej - det finns inte bara en för mig; utan flera.. Så är det.

Frågan är var man ska träffa likasinnade? Finns det någonstans man kan vara sig själv, utan en massa påhopp och negativa kommentarer? Det är ju tabu att vara poly, icke-straight och mullig.. Folk är väldigt fördomsfulla, hur mycket man än försöker få de att förstå att livet är svårt nog som det är, för att till råga på allt vara så fördomsfull också. Grow up! Tänk om din bästa vän är lesbisk, men inte vågar säga något för att du är så inrutad i det där "normala"? Nja, andas ut och insup världen.  

Vad skönt det är att vakna till en trevlig & skön röst.. Tack M, för att du förgyllde min morgon <'3   

När jag var liten, sisådär 3-4 år, så ville jag alltid ha bröd till frukost, så tvingade upp mamma på morgonen med min ljuva finska stämma "Anna mulle leipä".

När jag var en 7-åring så var det säkert gröt som gällde på morgonen, så då fick hon allt ställa sig och koka gröt till mig.

När jag var omkring 16 år ville jag ha mjölk och leipä till frukost igen, men mamma var inte lika motiverad till att servera mig det.

Jag sitter här, i min säng nu. Har vart hemma sen 14 ungefär & det är skönt att bara vara ensam. Så skönt, faktiskt. Kan säga att jag saknar mammas närhet men den kommer jag få ta del av i nästkommande vecka. Hon behöver mig & jag behöver henne, så då passar det ypperligt att jag är där. Jag älskar min mamma!

Sitter & funderar massor på hur Zympho har det, ifall hennes nya ägare är snälla vid henne och så. Saknar henne så sjukt mycket, men det var enda alternativet. Jag mådde inte så bra när hon fällde så mycket päls och sen så gjorde det ont i mig när jag tyvärr reste bort så mycket och var tvungen att lämna henne ensam. Inget djur ska behöva vara själv..Har haft två katter, men de finns inte kvar hos mig längre. Jag saknar båda två så sjukt mycket.. <3

Jag kommer alltid älska er, oavsett! Zero - hoppas du har det bra i katthimlen. Dagen då du försvann från mig kommer jag aldrig glömma, som jag fällde de där tårarna för dig då.. Älskade du! <3 Zympho - du lever kvar fortfarande och jag kommer alltid finnas här, även om det är mil emellan. Kommer komma & hälsa på dig nån gång, när jag inte är ledsen över dig längre.. :/ <3