Jag har länge vetat om att jag inte är som alla andra. I just alla anseenden. Jag följer inte min familjs normer alls. Jag är den enda i familjen som är bisexuell. Tiden som följde då jag klev ut och berättade det för mamma var den jobbigaste tiden i mitt liv, men jag har överlevt. Och hon också. Året var 2004.

Jag har plöjt igenom ett par förhållanden, som alla slutat likadant, så har insett att ett monogamt förhållande inte är något för mig heller. Alla forna relationer har slutat i sårade ord, elaka utrop och tristess. Det är inte så jag vill ha det. Vill kunna vara tillsammans med någon, men ändå vara fri till att träffa andra. Då hade jag mått som bäst. Låter säkert som ett konstigt sätt att leva i de flestas öron, men jag vet vad jag skulle må bra utav. Förmodligen så kan allt ändras, OM jag verkligen finner personen jag inte kan vika en enda tum från.

Det är skillnaden mellan mig och mina syskon. Jag är det där svarta fåret, som svävar runt & syns och hörs på helt andra plan än dem. På gott och ont. Besvikelsen som de förmodligen känner när de inser att deras storasyster inte är som dom. För det ber jag om förlåtelse. Men det är just så jag är.

Döm mig inte - snälla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt huvud är ett virrvarr av känslor, tankar och diverse andra miljoner känslor. En kopp te och sen cykla iväg till Nova, men måste cykla försiktigt då snön ligger på backen..    Har ni någon snö i er kommun? ...

Satt och filosoferade lite, medan mamma kollade på gamla bilder på er.Där kom ditt skratt, som jag nu inte hört på så länge. :(Hela hjärtat snördes ihop och jag kände mig med ens så ledsen och sorgsen..Att leva med att aldrig mer få höra dig skratta ...

Idag har jag vart duktig! Har sökt jobb, handlat ingredienser till gulaschsoppa, pantat lite och hjälpt mamma med tvätten. Lite snäll får jag väl ändå vara, då mamma ställer upp jämt på mig <3   Ville mest bara skriva ett par rader och dela me...

Då har jag landat hemma igen, efter en underbar vecka på Gran Canaria. Det var bara jag och mamma som åkte. Att fått njuta av värmen - bara vi två, det var underbart. <3    Första gången jag flög sen jag var 12 eller något, så var lite nervös....

Ja, så länge höll jag mig borta från Skillingaryd. Känns ändå väldigt skönt att få komma "hem" igen, då livet i Jönköpings kommun inte var så behagligt alla gånger. Ångrar inte att jag flyttade till Norrahammar, men ångrar inte att jag flyttade tillb...